Så kan Skarpt klandra användas i en mening
- Han satte sig, läggande det ena benet över det andra, så att ett spetsigt högt knä skarpt framträdde under det blå cheviotstyget.
- Ta upp detta med Turkiet skarpt
- Han skrattade gällt, klart och skarpt som kärrans visslande gnissel, släckte sitt skratt i hennes hår.
- Hittills har man kört igång Sot-containern skarpt vid flera tillfällen.
- - De har ja, föstaru Frasse, mandrom ha studera live jävlitt skarpt.
- Hans hår var svart, hans ögon mörkgrå, nästan svarta, hans ögonbryn svarta och redan skarpt tecknade, hans näsa krökt.
- Det är skarpt läge när Folk och försvars årliga rikskonferens i år genomförs i Sälen.
- Ja — jag klippte visst af lite för skarpt.
- Det har inte heller funnits anledning att klandra H.C.
- Vågar jag klandra ?
- Hon hade lust att ge ett skarpt svar, men så ångrade hon sig.
- En stund iakttar jag honom skarpt.
- I stället satt hon bedrövad och vresig i ett hörn av sin kammare, och stund efter annan gav hon till ett skarpt klagoskrik.
- Om detta är en följd av skarpt våld får man utgå ifrån att nerven är helt delad.
- ( ser skarpt på honom ).
- Hellre då lida den försmädelsen att höra granntyckta gäster klandra maten, lagad av en halvblind gumma, och den tarvliga drycken.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
